Min plan var att köra dead bait med makrill men stört omöjligt att få tag i färsk makrill. Det fick bli sill istället och Darrell körde med fina abborrar som han metat upp kvällen innan.

Framme vid ån såg det på avstånd hett ut men väl nere vid vattnet visade det sig att vattennivån var ovanligt låg. På de platser vi tidigare haft vårt bete var det nu inget vatten utan bara dy.

Trots det låga vattenståndet gav vi det en chans men många timmar senare så var sillen och abborrarna fortfarande orörda. Gäddorna fanns i alla fall inte längs den sträcka vid bestämt oss för att fiska.

Ska försöka lägga ett pass till nu i vår innan det blir för varmt.

Trodde de flesta swimmen skulle myllra av liv i form av karpfiskare som höll på att rigga tält och spön. Till min stora förvåning var alla swimmen runt dammen tomma, har jag missat något? Förra helgen var alla swims upptagna och nu inte en enda fiskare, skumt.

Såg ingen aktivitet på karpfronten heller till att börja med under min vandring runt dammen. Stannar en stund extra vid den varma lilla viken med de sjunkna träden. När jag står där och drömmer om framtida karppass ser jag plötsligt en skugga ta form från djupet. En fin karp seglar sakta upp till ytan och parkerar sig i solen i skydd av några grenar.
Helt underbart, kunde stått där och bara tittat i timmar men efter en stund var jag tvungen att gå, kvällsmaten kallar.

Riktigt kul att få se en karp på så nära håll som bara njuter av solen. Fiskesuget har nu nått oanade höjder och jag bara måste försöka komma ut en stund i helgen och blöta linorna!

När det dök upp en annons på Fiskesnack där en komplett stainless goal post setup var till salu tvekade jag inte en sekund. Snabbt in i bilen när flickvännen var och tränade, strategiskt val, blir mindre frågor då. En timme senare sitter jag och dreglar vid köksbordet och polerar mina nya rostfria buzzer bars.

Flickvännen? Detta kommer kosta mig en spa-weekend men oj så fint det är med rostfritt!

Ringde upp KJ och vi la upp planerna för morgondagen, upp tidigt som satan och vara ute i båten innan 9 blev planen. Det skulle bli växlande molnighet med solglimtar då och då, perfekt för de köldstela gäddorna, förhoppningsvis skulle det få dem att gå in i vikarna.

Vi la i båten och det dröjde inte länge innan KJ hade en snipa som han tyvärr tappade kort därefter innan han fått upp den till båten. Detta scenario skulle upprepa sig för oss båda och vi kom nog upp i över 10 tappade fiskar innan KJ landade dagens första.
Vik efter vik, snipa efter snipa, de stora madammerna och den utlovade solen höll sig undan men vi fiskade på med våra jekbaits. Det som funkade bäst för oss båda var Big Bandit, för mig var det såklart en av mina nyviktade Banditer som gick varm.

I halvtid tände vi på den medhavda grillen och grillade korv, sitter alltid lika fint med varm mat efter ett gäng timmar med jerkande. Vi la upp planen för resterande delen av passet och begav oss mätta och belåtna ut i båten igen och fortsatte vårt dängande.
När jag stod i egna tankar ser jag plötsligt en bred skugga komma glidande efter min bellyflashande Bandit, en följare av modell större. En fin madam på uppskattningsvis 5-6 kilo sniffade gång på gång på Banditen men ville inte hugga och när hon väl såg båten for hon iväg som en torped. Hon dök inte upp fler gånger och jag satt och svor för mig själv resten av turen.

Inget fiske utan lite strul, min Ambassadeur Predator började låta som en gammal symaskin och snapp! så flög min Bandit iväg i horisonten utan lina, titantafsen var mitt av. Crap, min fina viktade Bandit. Vi gled med båten sakta fram mot det håll Banditen flugit och kort därefter ser jag nosen poppa upp ovanför vattenyten, Banditen räddad!
Några timmar senare var det dags igen, dock hade jag bytt till en annan rulle och den hade funkat felfritt men nu var det flätlinan som beslöt sig för att ge upp, måste blivit skadad på något sätt. Min Pig Jr seglade fint iväg och sjunker som en sten, ingen ytbärgning att tänka på där inte. Surmulen börjar jag knyta på en ny tafs medan KJ fortsätter att fiska. Ett par kast senare frågar KJ om det är min lina han fått tag i och mycket riktigt var det så, jag kan glatt hala in linan och uppleva ett kärt återseende med min Pig Jr.

Det blir inga stora gäddor denna dag, vi landar 10 gäddor, 5-5, med toppvikt på 3kg och tappar nog det dubbla antalet. Blekinge är inget ställe man åker till och får storgäddor serverade, man får kämpa för dom och det kommer jag att göra även i framtiden, 100 centimetarn skall upp!

Tyvärr kunde jag inte dra med mig någon dippa, de är ju inte så glada i vätskor på flyget och jag hade inga planer på att checka in några flaskor dippa. Det får bli till att beställa hem istället, går ju snabbt och smidigt att dra hem via nätet.

Väl framme utanför Lomma snörade vi på oss vadarna och hängde håven på ryggen och började traska ut i vågorna. Vi fiskade oss utåt hela vägen men utan några känningar, ja om man bortser från tårna som snabbt började frysa på. Fick gå en bra bit ut innan vi kom förbi den sista bränningen. Väl på plats fiskade vi oss sakta och metodiskt norrut på kastlängds avstånd från varandra.
Vi fiskade ungefär 45 minuter sen var det nästan helt mörkt och vi beslutade oss för att ta oss in till stranden medan vi fortfarande kunde se var vi satte fötterna, är ju en hel del sten och grejer där och vi var inte så sugna på ett kvällsdopp, det får vänta nån månad till.

Även om det inte blev någon havsöring så var det väldigt skönt att komma ut en stund, var länge sedan sist. Helt klart kommer det att bli fler kvällar med havsöringsfiske, säsongen har ju precis börjat!

Planen är att dra ut ett halvt till ett kilo boilies, två till tre gånger i veckan, lite beroende på vädret men det ser ut till att bli fint framöver så karpen lär vakna till liv och börja äta upp sig inför leken.

Kommer bara att mäska upp en plats och placera två av mina spön vid den uppmäskade platsen, det tredje spöt blir en lone ranger rakt ut i sjön. Skall ta med mig mitt markerspö när jag mäskar och loda upp ordentligt så jag hittar lämpligaste platsen. Som det ser ut nu så kommer jag fiska mot motsatta stranden, alltså lite margin fishing på avstånd, om man nu kan säga så.

Swimmet jag valt har jag aldrig sett någon fiska i denna sjö och valet föll på detta swim just därför. Min tanke är att karpen inte blir störd där och ingen annan fiskare kommer och sätter sig på min uppmäskade plats. Karpen kan i lugn och ro mumsa i sig mina Mainline Cell och känna sig trygg med denna matkälla. Den vänjer sig vid att det är ofarligt att mumsa Cell i denna del av sjön och har ingen aning om vad som väntar framöver.

Skall bli spännande att se om min plan fungerar, keep tuned!

Krokarna är riktigt vassa, inget snack om den saken, inte stött på någon krok än som haft lika bra skärpa. De ligger förpackade 10 stycken i en behändig och smart liten ask, väl uppmärkt så man har fin översikt i sin tackelbox. Dessa krokar skulle vara min och varje karpfiskares dröm om det inte var för två saker:

1. När man tar bort den grön skyddspluppen så är där en kant på kroken, en kant med färg eller teflon-coating eller vad det nu är för goja de behandlar krokarna med. Detta gör att även om spetsen på kroken är sylvass så gör denna kant att kroken inte tränger in mer än just den lilla spets som skyddats av den gröna pluppen, inte bra! Detta fenomen syns tydligen på en del av krokarna på bilden.

2. Vet inte hur många gånger jag glömt att ta bort denna lilla/()#%” gröna plupp och kommer på det precis när man kastat ut riggen och fått den perfekt. Tog jag av pluppen? Eller? Det gjorde jag väl, eller? In med riggen igen för att 50% av gångerna konstatera att den satt kvar och 50% av gångerna var den borttagen.

Med detta som underlag så får Korda Kaptor krokarna 3 WL av 5 möjliga.

Jag har redan tagit hem krokar från en annan leverantör för att testa och se om de uppfyller mina förväntningar, återkommer i vår med utlåtande.

Efter att ha använt den vid 8 dagars fiske i Frankrike så blir tyvärr summeringen Ej godkänt.
Den är som de säger väldigt mjuk och lättarbetad men med på köpet får man då en väldigt porös putty som fäster dåligt och absorberar vatten. Efter ett gäng timmar i vattnet så såg den ut som ett tuggumi som man tuggat på tillsammans med ett Mariekex, vått och kladdigt, ingen spänst alls. Även som torr direkt ur burken så var den omöjlig att fästa på hook linken, åkte upp och ner som en expresshiss på Kordas eget tafsmaterial N-Trap Soft. Om man inte ens testat produkten på sitt eget tafsmaterial så är det illa. Den sitter något bättre fast på fluorocarbon men som sagt, efter ett par timmar i vattnet så är det en enda sörja.

Ledsen Tom Dove, detta är riktigt mög på ren skånska, gör om och gör rätt! Den får 2 WL av 5 möjliga tack vare att den är väldigt formbar och tung, annars hade den fått 1 WL.